Vetenskapsradion

Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer. I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang. 16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april. Reporter/programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

På ett labb har forskare hållit en släktlinje av skalbaggar vid liv sen 1980-talet. Skalbaggarna lär oss hur sexuellt urval kan snabba på artbildningen och också vad som ligger bakom ett längre liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett labb på Uppsala universitet finns små skalbaggar, fröbaggar, som i rakt nedstigande led härstammar från skalbaggar som samlades in 1983 och började födas upp i Belgrad. Det handlar om att skapa evolution på labb. Göran Arnqvist, professor i zooekologi, berättar hur forskarna kan styra den i olika riktningar – till exempel mot kortare eller längre liv. I vissa linjer har fröbaggarna på några hundra generationer utvecklats till att leva ungefär dubbelt så länge som tidigare. Han är också intresserad av könskonflikter i djurvärlden. Sådant finns också bland fröbaggarna – alltså egenskaper som gynnar det ena könet men kan vara dåligt för det andra. I det här fallet hannarnas taggiga parningsorgan som skadar honorna inuti. Dessutom: om varför Ulf Lundell hörde av sig till Vetenskapsradion, två år efter att han hört om Görans forskning på radio, något som måste ha gjort intryck. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Fuji är inte bara ett vackert berg utan också en vulkan som tidigare haft utbrott omkring vart 30 år. Nu varnar myndigheterna för att det kan hända igen, och vill öka beredskapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i januari 2026. I en dramatisk informationsfilm skildras vilka risker ett utbrott skulle innebära för Tokyo och platser och personer som befinner sig närmre vulkanen. På plats i Tokyo möter vi vulkanologen Toshitsugu Fujii, den expert som uttalar sig i filmen, och som har också varit med i arbetet med den. Han har studerat Fuji sedan millennieskiftet, då viss aktivitet under vulkanen kunde registreras. De senaste 5 000 åren har det skett utbrott vart 30 år i genomsnitt, berättar han, men nu har det varit uppehåll sedan 1707. Den gången spreds stora mängder aska över Edo, som Tokyo hette på den tiden. Idag skulle ett askan från ett liknande utbrott få större verkningar på moderna transporter och infrastruktur, säger han. Flödande lava, flygande stenblock, så kallade pyroklastiska flöden och stora störtfloder av lervälling är andra farliga risker, beroende på vilken typ av utbrott som sker. Det här är vanskligt att förutsäga, och tyvärr kan forskarna inte heller förutsäga när ett utbrott skulle kunna ske, mer än i bästa fall några dagar i förväg. Medverkande: Toshitsugu Fujii, professor emeritus vid Tokyos universitet och direktör för det särskilda forskningsinstitutet vid Fuji. Vi hör också klipp ur filmen, som går att se här. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

På naturbruksgymnasiet Sötåsen lär sig eleverna att ta hand om groddjur samtidigt som de hjälper till att bevara en akut hotad regnskogspadda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Ellen Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från benringar till radar och mikroteknik. GPS-halsband skickar positioner var 15:e minut och avslöjar gässens rörelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med ringmärkning, radar och ny mikroteknik går det att kartlägga flyttfåglar på ett helt annat sätt än förr. I en studie har 161 grågäss försetts med solcellsdrivna GPS-halsringar som kan skicka positioner ungefär var femtonde minut. Spårningen visar att grågåsens flyttbeteende har förändrats snabbt, på omkring 40–50 år. Förr flyttade nästan alla grågäss som häckar i Sverige till södra Spanien, men i dag gör väldigt få det. Många övervintrar i stället i Danmark och på kontinenten, som Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. I Skåne stannar grågäss numera ofta året om, medan fåglar från mer nordliga och centrala delar av landet kan flyga förbi Skåne på väg mot kortare vinterresor. Varför förändringen skett går inte att slå fast i studien, men mildare vintrar och förändrat jordbruk nämns som möjliga faktorer, med mer höstsådd raps, vete och vall som ger mat på fälten. När stora flockar samlas kan betning och tramp samtidigt bli ett problem för känsliga grödor, särskilt när marken är blöt. Reporter: Jenny Berntsson Djurvall jenny.bertsson@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth. Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen. I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Havsöringar och vattenfladdermöss hör till vinnarna i Stångån där ett projekt för att restaurera vattenmiljöer har tagits till en ny nivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i januari 2026. Stångån är ett biflöde till Ljungan i närheten av Sundsvall. Längs ån har många kraftverk och dammar rivits och fisken kan återigen vandra fritt uppför ån. Men det här restaureringsprojektet nöjer sig inte med själva åfåran, utan tittar även på vad naturen behöver i hela det avrinningsområde som hör till vattendraget. Hör varför ett helhetstänk är viktigt när man ska restaurera vattenmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Och så berättar kraftverksägaren John Forsell varför han tycker att det har fungerat så bra att ta bort de egna kraftverksdammarna. Programledare: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Sensorer och AI skiljer ogräs från gröda så bara ogräset besprutas och kemikalieåtgången minskar kraftigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Robotarna tar allt större plats i lantbruket när det blir svårare att hitta folk till tunga och dåligt betalda jobb. I Sverige mjölkas redan majoriteten av korna av mjölkningsrobotar, och nu rullar autonoma fältrobotar ut på åkrarna och börjar konkurrera med traktorn. Brist på säsongsarbetare, inte minst under covid-19 med reserestriktioner, har satt fart på teknikutvecklingen. Ett exempel är ogräsbekämpning där kameror, sensorer och AI ska skilja gröda från ogräs. I så kallade see and spray-system besprutas bara ogräset, vilket kan minska kemikalieåtgången med 70–80 procent. Samtidigt finns svagheter: starkt solsken kan blända kameror och stoppa en ogräsrobot. Nya lösningar bygger i stället på taktila sensorer eller extra noggrann GPS-teknik, så kallad RTK-GPS, med två centimeters precision, tillsammans med precisionssåmaskiner som vet var varje frö ligger. Utvecklingen drivs också av samarbeten mellan lantbruk, forskning och teknikbolag. På Linköpings universitet kopplas jordbruket till teknik från försvarsindustrin, och i ett projekt testas även en prototyp till spannmålstork som använder supertorr luft och kan spara upp till 50 procent energi. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Varje sekund skapas ofantliga mängder datafiler i världen, och nya format för lagring avlöser varandra. Nu kommer glasskivor som ska hålla data i 10 000 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Djupt nere i ett bergrum på Kungsholmen i Stockholm lagrar Riksarkivet enorma mängder data, som ska bevaras ”in i evigheten”. Men de hårddiskar och databand har begränsad livslängd, så materialet måste kopieras över till nya lagringsmedier omkring vart femte år. Och när gamla disketter, cd-skivor och annat dyker upp och behöver läsas av så kan det innebära svårigheter, om de läsare som krävs inte finns på plats. Nyligen presenterade forskare en teknik som ska kunna lagra data säkert i 10 000 år på små tunna glasskivor. Det väcker frågor om vilken teknik den tidens människor kan förväntas använda och om hur mycket av de data som vi skapar som är av intresse för kommande generationer, och filosofiska funderingar om informationspåverkan mot samhällen långt in i framtiden. Medverkande: Johan Ekdahl, arkivarie Riksarkivet, Stockholm; Michael Fokine, professor tillämpad fysik, KTH; Gunnar Björk, professor emeritus tillämpad fysik KTH. I programmet hörs också Ioan Stefanovici på Microsofts forskningslaboratorium i Cambridge och Mark Russinovich, teknisk chef på molnlagringsplattformen Azure. Dessutom hörs arkivklipp ur Sveriges Radios program: Svenska Affärer, 1984-09-26; Framtid, 1991-09-30; Vetandets värld IT 2003-04-09. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producenter: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 18 februari. Utställningen som nämns är öppen till den 16 maj. Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast. Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns. Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Uttern slipper nu att höra till den grupp med arter som klassas som hotade. Sämre går går det tyvärr för en lång rad andra organismer i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var femte år görs en sorts bokslut över den svenska naturen. Då uppdateras rödlistan över hotade arter, och vi får en bild av hur det går för våra växter, svampar och djur. Rödlistan kan varna för om att en art minskar eller är på väg att försvinna helt, och den kan ge ett kvitto på om de naturvårdsinsatser som görs fungerar. Den är därför ett viktigt verktyg för att vi ska kunna stoppa utdöenden. Hör om vinnarna och förlorarna i den senaste nya rödlistan. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Far med pekfingret motsol och räkna från 20 till 1 nio gånger. Så börjar en av de gamla svenska trollformler Alessandra från Italien studerat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gammal svartkonstbok från 1800-talet hittades i en ladugård i Ångermanland. Om den skrev italienska Alessandra Mastrangelo sin masters-uppsats under pandemin. Sedan dess har hon också skrivit en doktorsavhandling om svenska trollformler. Alessandra har blivit Varbergs-bo och planerar nu en databas och en bok om svenska trollformler. – De ger en inblick i vår psykologi och hur vi historiskt sett hanterat svåra situationer, som sjukdomar, säger hon. Allt började med en fascination för det svenska språket – som hon numera talar obehindrat. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Båtbottenfärger med tennorganiska föreningar som TBT har varit förbjudna länge. Men de läcker än från gamla båtskrov. Nu tvingas båtägare sanera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från hösten 2025. De tennorganiska föreningar är starkt giftiga för vattenlevande organismer. Därför förbjöds de på fritidsbåtar redan 1989. Men på många båtar finns färgen kvar utan att ägarna vet om det, och läcker ut i vikar och hamnar. I Stockholmsområdet har många båtägare fått krav på sig att sanera sina båtskrov – ibland till en kostnad som överstiger båtens värde. Och samma krav kan snart komma på båtägare också på andra håll. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Över 30 företag har börjat samarbeta med Göteborgs stad för att förvandla betong och asfalt till levande natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirka hälften av stans mark är i privat ägo, så om många av de markägarna går ihop för att göra insatser för den biologiska mångfalden kan det göra stor skillnad för stadsnaturen. Hör om byggföretaget som går under ytan i Göta älv, läkemedelsföretaget som har egna trädgårdsmästare och hur projektet också tar hjälp av den senaste forskningen. Målet är bland annat att såväl människor som växter och djur och svampar ska få det bättre i stan. Programledare: Sara Sällström Producent: Lars Broström

Nordiskt samarbete och nya checklistor ska ge nog patienter till fas 3-studier av målsökande läkemedel mot särskilda gener vid bukspottkörtelcancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bukspottkörtelcancer, pankreascancer, hör till diagnoserna med sämst prognos. Många får diffusa symtom och när sjukdomen upptäcks har den ofta hunnit sprida sig med metastaser. I Sverige insjuknar omkring 1 600 personer per år. Bara runt 400 kan opereras, och endast omkring 100 lever mer än fem år. För att vända utvecklingen riktas nu ovanligt intensiv forskning mot tumörens biologi och mot nya behandlingar. Ett viktigt spår är målsökande läkemedel mot mutationer i en särskild gen, KRAS, som finns hos en stor andel av patienterna. Flera stora fas 3-studier pågår internationellt, ofta i kombination med cytostatika. Samtidigt har svenska patienter länge haft svårt att komma med i prövningarna, bland annat på grund av få patienter och krävande samordning. Nu byggs nya processer med checklistor, mallar och nordiskt samarbete för att få ihop tillräckligt många deltagare. Konsekvensen kan bli att alla som får diagnosen får sin tumör sekvenserad för att identifiera KRAS-variant och snabbare kunna matchas till rätt studie. Forskare varnar ändå för att resistens kan utvecklas. Parallellt nämns andra vägar, som cancervaccin baserade på mRNA. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år. Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar. För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom. Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”. Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna. Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler. – Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen. Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Thelma Åberg thelma.aberg@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Trots mycket tal om grön omställning så står fossila bränslen fortfarande för 85 % av världens energiproduktion. Och de pågående krigens effekter visar tydligt på riskerna i beroendet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna andra del av två hör teknikhistorikern Per Högselius om hur västländernas jakt på olja under tidigt 1900-tal blev en del av kolonialismen, och om vilka följder det får idag. Vi hör också om hur fossil naturgas efterhand gav nya makthavare och beroenden, och om alla de områden där vi använder fossila bränslen utan att vi riktigt tänker på det. De fossila reserverna i marken har ofta bedömts vara på väg att ta slut, men ny teknik ger ständigt nya möjligheter till fortsatt utvinning. Samtidigt innebär användningen att den globala uppvärmningen ökar, så hur kan beroendet brytas? Och vilka beroendekedjor och risker kommer med omställningen till förnybar energi? Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol. Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet. Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet. Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius. Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se