Jiddisch far alle

Casa do Povo betyder Folkets hus, folks-hoyz på jiddisch. Ett sådant byggdes efter andra världskriget invandrarstadsdelen Bom Retiro i São Paulo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Då bodde många judar där, och huset var ett initiativ av olika judiska vänsterorganisationer. Efter årtionden av förfall har en fransk kulturproducent och eldsjäl blåst nytt liv i bygget och fyllt Folkets hus med nytt ”husets folk” i form av olika progressiva rörelser, konstnärsgrupper och grannskapsinitiativ. Benjamin Seroussi presenterar sitt Casa do Povo för programmets producent Thomas Lunderquist.

Det finns så många vackra visor och viktig kultur på jiddisch som måste traderas till de nya generationerna, säger Hugueta Sendacz om varför hennes kör bara sjunger på jiddisch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hugueta kom som ettåring för nittionio år sedan med sina föräldrar från Łodz i Polen till den då judiska stadsdelen Bom Retiro i São Paulo. Det var jiddisch som gällde i hemmet när hon var liten, och det är fortfarande jiddisch som gäller i kören hon leder, med repetitioner varje måndag i det judiska Folkets hus i Bom Retiro, Casa do Povo på portugisiska, Folks-hoyz på jiddisch. Vi hör också Caio Lescher, som jobbar i Casa do Povo. Producent: Thomas Lunderquist

Diego Schulman har inte som de flesta av oss en eller kanske två tillhörigheter. Som svensk jude boende i Sydamerika har han tre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hans språk är svenska, spanska och jiddisch, och för honom har ”jiddishkajt”, en jiddisch judiskhet, en särskild plats i hans hjärta. Den ligger inte långt från argentinsk melankoli och nostalgi så som den uttrycks i tango. Diego har börjat skriva dikter på jiddisch, och vi ska få höra en av dem, A Shir Far Majn Shtetl, En lovsång till min shtetl, som bygger på en klassisk argentinsk tango, Nocturno A Mi Barrio av Aníbal Troilo, känd som Pichuco. Producent: Thomas Lunderquist

Som Atlanten på Sydamerikas stränder har europeiska migranter kommit i vågor till Sydamerika. Bland dem östeuropeiska judar som talade jiddisch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonia Kramers föräldrar var två av dem, och liksom vinden sprider sanden på Copacabana nedanför hennes våning, ser hon som sin uppgift att sprida jiddischen till nya generationer. I årets 12 program rapporterar producenten Thomas Lunderquist från Rio de Janeiro, São Paulo och Buenos Aires, där jiddisch fortfarande lever.

Ett sätt att hålla liv i jiddisch är att läsa böcker på språket. Det gör Jim Yisroel Feldman i en läsecirkel som han startade för 18 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu läser de Urke Nachalniks memoarbok Mayn lebensveg - Fun der yeshive un tfise biz tsu der literatur; Min livsväg - från torahskolan och fängelset till litteraturen från 1938. En spännande berättelse om en ung pojkes väg från jeshivan via fängelset till att bli en uppburen författare. Producent: Thomas Lunderquist

Arianne gillar mest att sjunga teatervisor. Som kantor i Adas Israel i Washington DC får hon utlopp för det också, bland alla andra göromål som en kantor i en stor judisk församling har. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetet liknar rabbinens, och hon är med i församlingsmedlemmarnas alla stora livshändelser, från födelse till död. Hon undervisar små och stora barn men också vuxna, hon håller i två körer, en för barn och en för vuxna, och båda sjunger ibland på jiddisch. För ända sedan kantor Arianne, eller Chanele di chaznte som hon kallar sig på jiddisch, ända sedan hon var liten har hon älskat jiddischvisor. Och när hon utbildade sig till kantor i New York fick hon också gå med i jiddischteatergruppen Folksbiene i staden, och där lärde hon sig det ashkenaziska språket medan hon sjöng och skådespelade i föreställningarna. Producent: Thomas Lunderquist

Under mellankrigstiden skrevs allt mer poesi på jiddisch, också av kvinnor. Ida Gillner har tonsatt många kvinnliga poeters dikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare spelade hon tillsammans med den danska pianisten Louise Vase i duon Ida & Louise, och 2019 släppte de plattan Shtoltse lider med tonsatta dikter av fem kvinnliga jiddischpoeter. Nu spelar Ida med quinton-violinisten Livet Nord i duon Shtoltse lider. Till våren släpper de ett album med tonsatta dikter av bara en av dessa poeter, Anna Margolin. Vi möter Ida och Livet och får höra smakprov av nya singeln därifrån, Muter Erd - Moder Jord. Producent: Thomas Lunderquist

Anne Kalmering och Stahlhammer Klezmer Classic har funnits länge. Nu har de en rykande färsk singel ute: Az ich vel zogn - När jag säger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De - Anne tillsammans med violinisten Semmy Stahlhammer, accordeonisten Miriam Oldenburg och cellisten Isabel Blommé - släpper rentav snart ett helt album med klassiska barnvisor på jiddisch. De har spelat dem länge runtom i Sverige, och i år som markerar 250 år av judiskt liv i Sverige är de extra flitigt anlitade. Producent: Thomas Lunderquist

Det var tragiska, ibland på gränsen till sentimentala, litanior om grymheterna i ghettona och lägren, Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. det var trotsiga och hoppfulla motståndsvisor och det var humoristiska kväden om hur man till exempel kunde smuggla in fjäderfän i underkläderna från slakteriet utanför Kovno-ghettot i Kaunas, Litauen. Motiven och stilarna var högst varierade i sångerna som skrevs och sjöngs i ghettona och lägren under andra världskriget. Bret Werb, musikvetare och arkivarie med mera på USA:s förintelsemuseum, fortsätter från förra veckans program, och berättar om fler sånger från Förintelsen. Producent: Thomas Lunderquist

Det skrevs en hel massa sånger, mestadels på jiddisch, i de judiska ghettona och i koncentrationslägren under andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan tidigt, just efter krigsslutet och befrielsen, förstod man vikten av att dokumentera och spela in dessa sånger, som vittnade om erfarenheterna från Förintelsen. Bret Werb är anställd på USA:s Förintelsemuseum i Washington DC, och i två upplagor av Jiddisch far alle berättar han om dessa visor, allt från känslomässiga och tragiska sorgesånger till galghumoristiska teaterkupletter. Producent: Thomas Lunderquist

Första gången Rifke Galpern reste utanför USA var det till Polen. Det som kallas det gamla hemmet av många judar i Amerika som har sina rötter där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rifke hade förväntat sig ett konstigt, kallt, gammaldags och svartvitt land, som i filmen Ida som utspelar sig där 1962. Istället upptäckte hon att man i Warszawa både kunde äta veganskt och gå på gayklubbar. Hon blev besatt av detta levande, moderna ”alter heim”, Östeuropa, liksom hon tidigare blivit besatt av jiddisch, språket som hennes morföräldrar bar med sig från sin shtetl och använde först i Israel, sedan i Kanada och USA. Producent: Thomas Lunderquist

Egon Brill är ett av få ögonvittnen som finns kvar i Sverige och kan berätta om Förintelsens fasor. Han fyller 99 år i sommar, föddes 1926 i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1938 flydde han med sin familj till Polen i hopp om att klara sig undan Hitler. Så blev det inte. Hans pappa och båda småsyskon blev tre av alla miljontals offer för nazisterna. Själv överlevde han flera koncentrationsläger, sist Dachau, och kunde efter kriget återförenas med sin mamma, som kommit till Malmö från Bergen-Belsen med Vita bussarna. I dagens Jiddisch far alle berättar Egon ömsom på jiddisch, ömsom på svenska om några av sina upplevelser under kriget. Producent: Thomas Lunderquist

Andra familjer med överlevande från Förintelsen hade jiddisch som hemligt språk när barnen inte skulle förstå. Rifkes familj i Chicago hade polska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jiddisch förstod nämligen alla, det var det språket man talade hemma, och det enda språk Rifke förstod under sina första tre år. Polska kunde hennes morföräldrar mycket väl, de kom från Polen efter kriget, men de talade det helst inte. De hade av kända orsaker ett något traumatiskt förhållande till sitt hemland. Producent: Thomas Lunderquist

Duvid Zakalik kallar sig luftmentsch - ett jiddischuttryck för den som är lite uppe i det blå, lite opraktisk och mest intresserad av andliga ting Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I själva verket är han mycket, utöver hortonom, trädgårdsforskare, bland annat också översättare från jiddisch och klezmer, jiddisch-spelman. Främst på piano och dragspel. För när Duvid var tre år gammal kom hans pappa, som älskade att fynda överskottslager av möbler, tyger och mattor, hem till honom och hans bror med ett piano direkt från fabriken och sa: ”Boys, you’re going to learn the piano!” Duvid fastnade, och i dagens program resonerar han om jiddischmusikens väsen. Producent: Thomas Lunderquist

Poeten Rokhl Korn (1898-1982) levde ett minst sagt kringflackande liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppvuxen på landet i Galizien i nuvarande Polen evakuerades hon under kriget till Uzbekistan och sedan Moskva, för att efter kriget kort återvända till Polen och sedan tillbringa två år i Stockholm innan hon emigrerade till Montreal, Kanada. I jiddischkretsar var hon en tongivande efterkrigspoet som gav ut åtta diktsamlingar och två band kortprosa. I sin senare diktning använde hon orden för att återskapa en förlorad värld - sin trygga barndom. Ett exempel på detta presenteras här. Jiddischisten Miriam Isaacs i Washington DC lärde sig läsa på samma bibliotek i Montreal som Rokhl Korn föreläste i. I programmet berättar Miriam mer om den stora jiddischpoeten.

Om ett misslyckat sovjetiskt försök att göra en succébetonad brittisk jiddisch-musikal om sionistisk frigörelse till propaganda mot Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I senaste programmet berättade Alexandra ”Sashe” Poljan om jiddisch-musikalen Kungen av Lampedusa i London, som bygger på den sanna historien om hur den brittiske stridspiloten Sydney Cohen fick en hel garnison fiendesoldater att kapitulera under andra världskriget, när han var tvungen att nödlanda på ön Lampedusa. Här berättar Sashe vidare. Vi får höra den osannolika historien om vad som hände med den brittiska pjäsen när den hamnade i händerna på fienden Sovjetunionen efter kriget: Den sovjetiske jiddischförfattaren Peretz Markish fick i uppdrag att förvandla den brittiska sionistiska frigörelseberättelsen till propaganda mot Storbritannien, för ett misslyckat försök att upprätta en judiskt självbestämmande län i Birobidjan i sydöstra Sibirien.

Ett program som sätter fokus på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Izzy Posen, en före detta ultra-ortodox jude från London, ville lära sig mer om världen än vad han fått i sitt slutna chassidiska samfund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han fick lära sig engelska från grunden för att kunna studera på universitetet, och har idag en vetenskaplig youtube-kanal på jiddisch för att chassider ska kunna ta till sig världsligt vetande. Det har varit en lång resa för Izzy att bryta sig loss från sitt stängda samfund och dess religiösa dogmer, för att lära sig hur världen faktiskt fungerar. Men han har också lärt sig leva med och förhålla sig till sitt judiska arv och kultur. För den är trots allt fortfarande viktig för honom. Han vill ta fasta på det positiva med sin ursprungsmiljö: sammanhållningen och solidariteten.

Jiddisch har funnits länge i Sverige, också ute på landet. Gerd Juvin lärde sig förstå språket som barn på 1950-talet i Hälsingland, genom att lyssna på sin morfar Simon, gårdfarihandlare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd Juvin beskriver sig som en glad farmor till sex barnbarn i Malmö. Under sin egen barndom tillbringade hon tolv somrar hos mormor och morfar i Hälsingland. De bodde där från pesach på våren till rosh hashana på hösten, för morfar cyklade runt och sålde varor i Gävleborgs län, som gårdfarihandlare. Nu har Gerd skrivit en barnbok om en av sina somrar hos bobe-zeyde, mormor och morfar söder om Järvsö, tillsammans med Malin Norrby. Shabbes i Sörby heter den, och beskrivs som ett slags Jul i Bullerbyn för svensk-judiska barn.

Jiddisch far alle är ett kulturprogram om, och delvis på, jiddisch. Att även svensk litteratur ingår i jiddischkulturen såg en Mordechai Forlerer till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forlerer kom som flykting från Ryssland till Stockholm vid första världskrigets utbrott. Här lärde han sig svenska och förälskade sig i svensk och annan nordisk litteratur. Inte minst Selma Lagerlöfs. Han översatte hennes Gösta Berlings saga och Kejsaren av Portugallien till jiddisch och introducerade henne till jiddischvärlden med en stort uppslagen artikel i litteraturtidskriften Literarische bletter. Epidemiologen och jiddisch-entusiasten i Göteborg, Erik Joas, berättar om Mordechai Forlerer.